Kortisol och kortison

Kortisol hjälper kroppen att hantera långsiktig stress, dämpar inflammation och är viktigt för immunförsvaret.

Ur överlevnadssynpunkt är det kortisolets uppgift att skapa extra energi som varar längre i kroppen än adrenalin. Det tar längre tid för kroppen att göra sig av med förhöjda kortisolnivåer, jämfört med noradrenalin och adrenalin.

Det gör också kortisol farligare för den långsiktiga hälsan.

• Kortisol bryter ner leverglykogen till glukos (aktivt blodsocker) för att du ska få snabb energi att fly faran
• Förhöjt blodsocker triggar produktionen av insulin som i sin tur ger signaler om ökad fettinlagring. Ett instabilt blodsocker skapar kortisolpåslag i kroppen.
• Fettet lagras centralt på kroppen (buken) och runt inre organ för att säkra lager av energi som kan omsättas snabbt. Fett som lagras på rumpa och lår sitter fastare och är inte lika farligt för hälsan.
• Fett som lagras in centralt på kroppen- till exempel runt buken – är en mer farlig fetma som skapar inflammation.
• Förhöjt kortisol stör sköldkörtelns konvertering av T4 till det aktiva sköldkörtelhormonet T3. Du blir tröttare och tröttare.

Kortisol frisätts – utöver vid stress – även vid svält, hård träning, vid inflammation och för mycket kaffedrickande.

Kortison

Kortison är ett inaktivt steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Det har ingen påverkan på kroppens vävnader utan omvandlas till kortisol, som utövar själva effekten.

Kortisonläkemedel är industriellt tillverkat hydrokortison som används för att motverka inflammation, lindra allergier, astma, psoriasis och värk.

En biverkning är att läkemedlet kan sänka kroppens egen kortisolproduktion och därmed öka risken för binjureutmattning.