Drömsömn – REM-sömn

Drömsömn kallas även REM-sömn – eller rapid eye movement sleep – när man kan se att ögonlocken rör sig. Drömsömnen kommer efter djupsömnen. Då har kortisolnivån (stresshormon) och blodtrycket höjts för att aktivera hjärnbarken.

Minnen som man drömmer om sker slumpvis. De blandas av sådant man upplevt under dagen – men inte hann bearbeta färdigt – och av minnen och intryck från förr.

Under drömsömnen sorterar och lagrar hjärnan minnen vi samlat på oss under dagen.

Drömsömnen är därför särskilt viktigt om man studerar och verkligen behöver komma ihåg nya fakta som man lärt sig under dagen.

Under drömsömnen kan hjärnan tänka helt fritt och komma med nya oväntade idéer. Människor med god drömsömn har därför möjlighet att vara extra kreativa när de är vakna. Under drömsömnen blandar hjärnan minnen som är både nya och gamla och hittar på nya möjligheter. Det här kan vara en förklaring till varför man ibland vaknar och är helt uppfylld över hur knasig dröm man just haft. Men de knasiga drömmarna kan också hjälpa till att se nya möjligheter och för att lösa problem.

Uttrycket att ”sova på saken” handlar just om att drömsömnen hjälper till att skapa nya tankar tills man vaknar på morgonen.

Forskarna tror att drömsömnen har spelat stor roll för att hitta lösningar på besvärliga problem och nya uppfinningar som blivit viktiga för mänskligheten.

Även om en tupplur under dagen är härlig, så har studier visat att den inte främjar kreativiteten på samma sätt som drömsömnen gör på natten. Däremot får kroppen och hjärnan vila på andra sätt vilket kan vara viktigt om man har haft dålig sömn en längre tid.

Alkohol reducerar drömsömnen, skapar ytligare sömn och ökar risken för snarkningar och sömnapné (andningsuppehåll).

Studie: Koppling mellan drömsömn och förtidsdöd

PUBLICERAD 19 AUGUSTI 2020

Det finns en koppling mellan minskad REM-sömn och en ökad risk för att dö i förtid, enligt en ny studie, rapporterar Vetenskapsradion.

Under REM-sömn bearbetas dagens intryck. I den amerikanska studien har REM-sömnen mätts hos fler än 4 000 personer, i övre medelåldern eller äldre. De har sedan följts upp efter drygt tolv år.

Forskarna kunde då se en koppling mellan minskad andel REM-sömn och en ökad risk för att dö i förtid hos personerna. De kunde dock inte slå fast ett orsakssamband, eftersom andra faktorer kan spela in.

– REM-sömnen skulle mycket väl kunna användas som en enkel indikator på hur tillståndet är i kroppen. Men det viktiga är att först etablera att vi har det här sambandet, säger Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.