Både svampar och bakterier förekommer naturligt i slidan men när jästsvampen Candida albicans ökar i antal, kan den orsaka svampöverväxt i underlivet. Svampen kan växa till sig när immunsystemet är nedsatt eller när nyttiga bakterier (mjölksyrabakterier) inte kan hålla svampen under kontroll.
Det finns tillfällen då risken för svampinfektion i underlivet är förhöjd:
De vanligaste tecknen på svamp i slidan är att det kliar och svider och det blir ilsket rött. Det kan svida när du kissar och det brukar göra ont vid samlag. Ibland kommer en vit, grynig flytning från slidan. Men flytningarna kan också vara tunna och ibland förändras inte flytningarna alls.
Svampinfektion är vanligt och 3 av 4 kvinnor får dem minst en gång under livet och vissa kvinnor drabbas om och om igen.
Undvik sex vid svamp i underlivet eftersom slemhinnorna är irriterade. De små sprickorna i slidan som uppstår vid svampirritationen ökar känsligheten för infektioner och eventuella könssjukdomar.
Symtomen för svamp kan lätt förväxlas med klimakteriets symtom på torra slemhinnor, men torra slemhinnor brukar inte orsaka flytningar. Tyvärr kan svampsymtomen även förväxlas med urinvägsinfektion, så det gäller att lära känna sin kropp och känna igen symtomen. Som tur är finns det bra självtester att köpa på apoteket som kan ge vägledning.
Om du aldrig har haft svamp i underlivet förut – och du tror att du har det – bör du söka läkare.
När du har lärt dig att känna igen symtomen kan du behandla svampinfektionen på egen hand.
Du bör söka läkare om du:
Det finns självtester som du kan beställa på apoteket: https://www.apoteket.se/specialsortiment/sjalvtester/svamp-i-underlivet
Om det är en vanlig svampinfektion kan man prova receptfria läkemedel som används direkt i slidan. De finns som kräm eller vagitorier. Canesten och Pevaryl är troligen de som funnits längst på marknaden. Be apotekspersonalen om hjälp.
Det är viktigt att ta reda på om det verkligen är svamp, i de fall behandlingen inte hjälper. Det finns andra sjukdomar som gör att det kliar och svider i underlivet och som kräver andra typer av behandling.
Bakteriell vaginos är en annan obalans med illaluktande flytningar. 30 % av alla kvinnor får det någon gång i livet och risken ökar i klimakteriet då de skyddande mjölksyrabakterierna minskar i antal. Det beror på att pH-värdet i slidan stigit upp till 7-8.
Sök läkare om du är osäker på om det är en svampinfektion du har. Det brukar vara lätt att få hjälp via appar i mobilen som till exempel Kry, MinDoktor med flera. Du fyller då i symtom och får sedan prata med en läkare via videosamtal.
Undvik samlag så länge du har svamp. Det finns en risk att du kan få återkommande smärta vid vaginala samlag om du har samlag trots att det gör ont.
Tvätta inte underlivet med tvål utan tvätta med olja på en blöt bomullstuss eller smörj olja i underlivet före dusch och klappa försiktigt torrt när du duschat färdigt.
Välj en naturlig olja som till exempel ekologisk kokosolja, mandelolja, jojobaolja
Tänk också på att dra ner på sockerkonsumtion och skräpmat som lätt skapar överväxt av candidasvamp i tarmen. Det i sin tur kan orsaka återkommande svampinfektioner i underlivet.
Även p-piller kan skapa besvär med återkommande svampinfektioner, liksom graviditet. Det har med hormonell obalans att göra.
Gå inte med blöta badkläder efter bad, utan byt till torra.
En lindrig urinvägsinfektion kan ibland kännas ganska lika som en svampinfektion. Men det finns en del skillnader och det kan vara bra att göra ett självtest för att se om det finns bakterier i urinen. https://gettested.se/produkt/urinvagsinfektiontest/
Har man en gång fått en urinvägsinfektion är risken stor att man får det fler gånger. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män och risken för kvinnor ökar kraftigt vid östrogenbrist.
Den bakterie som till över 80 procent orsakar alla urinvägsinfektioner är E.coli.
Den finns normalt i tjocktarmen och ingår som en del av den normala mikrofloran.
Magens mikroflora påverkar miljön i urinvägarna och spelar en roll i uppkomsten av urinvägsinfektioner.
Mjölksyrebakterier skyddar mot E.coli. Mjölksyrebakterierna i slidan får näring av glykogen som bildas av epitelcellerna i slidan och livmoderhalsen. Utan tillräckligt med östrogen minskar förekomsten av dessa celler och därmed också mjölksyrebakterierna. Östrogen styr alltså indirekt över den vaginala mikrofloran.
Symtomen vid urinvägsinfektion utan feber skiljer sig från symtomen vid urinvägsinfektion med feber.
Du kan ha ett eller flera av de här besvären om du har urinvägsinfektion utan feber:
Besvären minskar ofta efter en till tre dagar, och kan försvinna av sig själv inom en vecka. Vid svåra besvär kan det bli nödvändigt med antibiotika.
Du kan ha ett eller flera av de här besvären om du har urinvägsinfektion med feber:
Sök alltid läkare om du får feber. Det kan vara ett tecken på att urinvägsinfektionen är på väg upp i njurarna med risk för njurbäckeninflammation. Det är en allvarlig sjukdom som i värsta fall kan resultera i sjukhusvistelse.