Sömnbehov

Somn

Så mycket sömn behöver hjärnan

Många kvinnor sover sämre under klimakteriet. De kan ha svårare att somna, eller vaknar oftare under natten. Det är vanligt att vakna på grund av värmevallningar och svettningar eller för att man behöver gå upp och kissa oftare. Kortisol och adrenalinnivåerna är ofta högre under klimakterieprocessen, vilket kan störa djupsömnen så att man sover ytligare och blir mer lättväckt.

Sömnen går igenom flera olika faser som alla fyller viktiga funktioner. Till en början går man in i en ytlig sömn som tar hand om vårt motoriska minne.

Sedan kommer man in i djupsömnen som är viktig för de minnen vi kan tala om i ord. Därefter går vi in i drömsömnen, som även kallas REM-sömn. Under drömsömnen får den främre delen av hjärnan vila medan dagens intryck och känslor bearbetas.

Sovtiden varierar under livet. Ett spädbarn sover uppemot 20 timmar per dygn. Sedan minskar sömnbehovet efterhand, bortsett från en tillfällig ökning under tonåren då kroppens tillväxt ökar sömnbehovet.

Kan inte sova

Vuxnas behov varierar från person till person, men vanligast är 6–9 timmar per dygn.

Sömnkvalité är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa. Förutom att kroppen får vila får även hjärnan chansen att dra ner på sin aktivitet och bearbeta alla dagens intryck. Under sömnen sker också utrensning av virus, bakterier och plack i hjärnan, som ansamlats under dagen.

För en kvinna i klimakteriet är sömnen ofta påverkad. Sjunkande östrogennivåer försämrar sömnen. Vallningar och svettningar kan göra att man vaknar flera gånger under natten, likaså om slemhinnorna i underlivet blivit skörare och att det retar till att kissa oftare.

När kroppen sover minskar hjärnan sin aktivitet samtidigt som den passar på att ta hand om och lagra minnen och nya kunskaper, bearbeta känslor och upplevelser. Har man ett pågående problem hjälper hjärnan till med lösningen på problemet medan man sover.

Om hjärnan inte får tillräckligt med sömn under långa perioder ökar risken för att drabbas av sjukdomar i hjärnan, till exempel Alzheimers och andra demenssjukdomar. Hjärnan får inte möjlighet att städa undan plack och annat efter dagens aktiviteter. Det är hjärnans eget lymfsystem som arbetar, det glymfatiska systemet. Hela kroppens immunförsvar stärks också under sömnen.

Studier har visat att det finns ett samband mellan dålig sömn och psykiatriska sjukdomar. Forskare undersökte kopplingen mellan sömnbrist, stress och depressiva symtom och fann att depression förekom oftare hos personer med dålig sömn och personer med högre stressnivå.

Även hjärnans förmåga att ta hand om minnen försämras vid dålig sömn, vilket innebär att det blir svårare att komma ihåg och lära sig nya saker. Även impulskontrollen påverkas negativt av för lite sömn med ökad risk för ökat sötsug, fel sorts mat och för hög alkoholkonsumtion.

Cravings sotsaker