Fett

Naturliga fetter

Fetter finns i oljor, smör, grädde, kokos, avokado, äggulor, ost, nötter med mera.

Naturliga fetter är viktiga byggstenar för våra könshormoner och för stresshormonet kortisol som är viktigt för att skydda kroppen mot stress. Dessa fettbyggda hormoner kallas steroidhormoner.

Naturliga fetter är inte processade och förändrade i livsmedelsindustrin.

Härdade fetter och margariner är inte naturliga fetter. De är ”matliknande mat” som skapas i fabrik med tuffa värmeprocesser och mängder av tillsatsämnen som kroppen inte känner igen. Vi väljer därför bort bordsmargariner som Lätta, Lätt & Lagom, Milda m.fl. och väljer istället Bregott i den gröna asken, helst ekologiskt. Den blå Bregottasken innehåller mer rapsolja än den gröna. Var lite försiktig med dessa växtoljor. För mycket av dem driver inflammation.

Välj gärna olivolja extra virgin av god kvalitet på salladen. Stek maten i äkta smör, ghee (smör utan mjölkprotein), kokosolja eller ister.

Naturliga fetter:

  • Smör
  • Avokado
  • Äggula
  • Grädde (om man tål och vill äta mjölkprodukter)
  • Kokosolja
  • MCT-olja
  • Olivolja
  • Rapsolja
  • Sesamolja etc.

Det finns också fett i till exempel nötter. Valnötter innehåller Omega 3 fetter som det även finns gott om i fet fisk. Omega 3 fetter är viktiga för hjärnhälsan och insulinkänsligheten.

Tips: förvara valnötskärnor i frysen så härsknar de inte och håller längre.

Kroppen kan bilda sitt eget kolesterol i levern, cirka 2 g kolesterol per dag. Kroppen känner av hur mycket kolesterol (fett) som tillkommit via maten och sänker sin produktion med motsvarande del. (Anm: annat gäller vid familjär hyperkolesterolemi)

Fett ger också smak åt måltiderna och håller oss mätta länge. En liten klick smör som blandats med till exempel pressad vitlök eller örter kan höja vilken kött- eller fiskmåltid som helst.

”Du blir inte fetare av fett än du blir grön av grönsaker…” Ja, det uttrycket stämmer om man inte blandar mängder av fet sås på tallriken med till exempel pommes frites, massor med potatismos eller vitt klibbigt ris som alla tre är snabba kolhydrater. Mycket handlar om blandning på tallriken och mängden av fett, protein och kolhydrater. Men för att förklara detta mer utförligt behövs en längre mer detaljerad kost- och näringsutbildning.

För en kvinna i klimakteriet som känner oro över att inte lägga på sig för mycket extra vikt, gäller det att äta tillräckligt med protein ftill varje måltid för mättnaden – minst 1 g/kg kroppsvikt och dag, rikligt med grönsaker ovan jord och att inte äta för stora mängder fett. Men alla kostråd är individuella, gå gärna en separat kostutbildning eller sök en duktig näringsterapeut för rådgivning. Behoven ändras under klimakteriefasen.

Bar med vispad gradde

En klick vispgrädde med färska eller upptinade bär – utan extra socker förstås – är ett bra exempel på vad som är ett betydligt bättre val där fett ingår och dessutom som en god efterrätt. Naturligt fett med bär som har ett lågt innehåll av kolhydrater. Äter man inte mejeriprodukter går det bra att vispa kokosgrädde eller annat mejerifritt alternativ.